LAS 39 störtar


Replik till två politiker skickad till PT:

LAS 39 Gripen störtar

Som ett litet eko från riksdebatten har Jens Sundström, Folkpartiets gruppledare i Norrbottens landstingsfullmäktige, framfört åsikten att Lagen om anställningsskydd (LAS) måste reformeras därför att den stänger ute unga från svensk arbetsmarknad. Underförstått att LAS gör det för dyrt och besvärligt för företag att göra sig av med arbetskraft i sämre tider, särskilt dem med lång anställningstid, och att man därför inte törs nyanställa.
I riksdebatten har företrädare för landets företagare istället siktat in sig på den paragraf, LAS 39§, som sätter priset för regelvidrig uppsägning med maxbeloppet 32 månadslöner. Det måste bli mycket billigare, anser företagarna, att sparka folk utan att behöva tramsa om anledningen.
Maria Stenberg, S-riksdagsledamot, anser tvärtom att LAS är bra; att en TCO-utredning visar att bara några procent av ungdomsarbetslösheten har med LAS att göra; att Sverige dessutom ligger i botten bland Europeiska länder när det gäller anställningstrygghet.
Stenberg anser att Sundström talar i nattmössan men ingen av dem talar om LAS användning i offentlig sektor.
Jens Sundström berättar inte att det var hans egen partikamrat, Lars Leijonborg, som tidigt 90-tal drev igenom beslutet att införa LAS 39§ i offentlig sektor. Maria Stenberg undviker hur ingen enda socialdemokrat sedan dess har krävt någon återställare.
LAS 39§ har, under 20 år och oavsett byte av regeringar, använts som lag överställd alla andra lagar i Sverige; anställningsskyddslagar men även grundlagar som Yttrandefrihetsgrundlagen.
Alla som under tjugo år har testat att kritisera missförhållanden, påtalat brott eller på annat sätt stött sig mot högre chefer – i offentlig sektor eller privat – har fått känna blåset från LAS 39.
Nu är läget mer instabilt än någonsin. Bara så blir kvasidebatten begriplig.
Vem får LAS 39 Gripen att störta?
Jens Sundström, Maria Stenberg, båda tillsammans? Troligen några helt andra.

Livräddast


Efter det väntade utfallet, sedan läkarförbundets chefsjurist, Nils-Erik Solberg, lett förhandlingen mellan Thomas Zilling och region Halland, har saken ännu sparsamt kommenterats i medier.

Nedanstående debattinlägg har skickats till DN, Sjukhusläkaren, Dagens Medicin och Läkartidningen. Läkarförbundets första och andra vice ordförande har tillsammans med Thomas Zilling fått kopia.

Livräddast

Sedan sjukhusläkarföreningens ordförande Thomas Zilling efter Region Hallands avstängning köpts ut med LAS 39 § högsta möjliga belopp har Kurt Junesjö, f.d. LO-jurist, konstaterat att avskedsförsöket saknar grund och att följden blir livrädda läkarfack.
Vilket var meningen?
Hur hade LO reagerat om t.ex. Stefan Löfvén, IF metalls förbundsordförande, hamnat i samma situation? Det hade han aldrig.
Marie Wedin, läkarförbundets ordförande, medger att åtgärden är svaret på Zillings kritik mot Region Hallands patientfarliga organisationsförändringar men att bedömningen varit att Zilling i Arbetsdomstol ” hade kunna vinna litet men förlora väldigt mycket”. Erbjudandet var för bra för att tacka nej till.
På samma sätt har hundratals medlemmar under decennier stötts av juristerna i Sveriges läkarförbund när de följt sina egna eller kollektiva samveten, kritiserat missförhållanden inom vården och mötts av repressalier. Inklusive hot om avsked.
– Tacka ja, vinna går inte!
Resultatet blev läkare, allt räddare och alltmer obenägna att testa hållfastheten hos Brottsbalken, Tryckfrihetsförordningen, Hälso- och sjukvårdslagen, med flera lagar.
Innan Sveriges läkarförbund efter stödet till sin sjukhusläkarordförande börjar hårdträna komparering av adjektivet livrädd krävs några påpekanden:
Region Hallands metod att med hot och förtäckt stöd från motpartens chefsjurist tvinga Thomas Zilling underteckna avtal om att mot 2,2 miljoner kronor avsluta sitt arbete är på flera sätt olaglig. Av den och flera andra anledningar är avtalet ogiltigt.
Där finns fortfarande tid och möjlighet för Sveriges läkarförbund att sätta ned foten och slippa hårdträning av: livrädd-livräddare-livräddast.
För Thomas Zillings, alla andra medlemmars och för svensk sjukvårds skull.

Anders Mansten, anestesiläkare, Kalix